onsdag 20 januari 2010

Luring

Igår fick Eya frossa, skakade, flämtade och var rastlös. Oj vilken fart de blev på mej, i et vips hade jag fixat iordning allt som behövs inför valpningen, våg, handdukar ect. När klocka var 2 i morse hade fortfarande inget hänt, vi bar ner en madrass och kudde täcke. Vågade inte sova i min säng den är på övervåningen så jg har inga möjligheter att höra om något händer.
Sagt och gjort jag bäddade iordning en bädd i hundrummet, vid tre gick jag och Eya för att sova. Eya tyckte det var jätte mysigt att jag låg där, jag kunde då klappa på henne hela tiden " tyckte hon"... När klockan var 0400 gick jag upp på toa, när jag la mej igen somnade jag nog av ren utmattning.
Vaknade vid 08,30 av att jag hade 3 hundar över mej, de andra hade lyckats få upp dörren. Eya låg utsträckt på köksgolvet, med andra ord inga valpar.

Bjuder på info om de olika stadier inför valpning.


Värkarbetets början
Några timmar före värkarbetet sätter igång blir slidan mjukare och mer framträdande och utsöndra en tjockflytande, klibbig vätska, som man inte alltid observera, särskilt inte hos de mindre raserna. Samtidigt sjunker temperaturen till ca 37,2 grader. Man vet inte exakt vad det är som sätter igång värkarbetet, bara att det beror på en samverkan mellan flera hormoner. En del ökar, andra minskar i mängd och aktivitet. Slutet på dräktigheten innebär t ex att progesteronmängden går ner, vilket inträffar cirka ett dygn före förlossningen. Första fasen av valpningen är en orolig och besvärlig period då tiken ofta skakar och har frossa, och den kan sträcka sig från någon timme till ett dygn. Under denna tid kommer tiken att riva och bädda i sin låda. Själva värkarbetet kan delas upp i tre klart avgränsade stadier. Första stadiet är öppningsskedet då förlossningsvägarna vidgar sig. Andra stadiet är utstötandet av valpen, då man kan se och känna sammandragningarna i livmodern. Detta stadium kan vara upp till två timmar under en normal valpning. Tredje stadiet är när tiken stöter ut efterbörden. Det sker som regel fem till femton minuter efter valpens födelse. Ibland kommer den ut med nästa valp. Tikens obehag i förlossningens första skede orsakas av tryck inne i buken. De tidiga värkarna är besvärliga och ansträngande och få tiken allt rastlösare. Hon tittar oroligt på sin bakdel och snurra runt, runt och lägger sig sedan ner, men som regel dröjer det inte länge innan hon är på benen igen. Tiken visar alla tecken på att ha det besvärligt. I detta skede kan vissa tikar till och med ha uppkastningar, och de allra flesta matvägrar. Så länge värkarna inte blivit kraftiga, regelbundna och synliga, kan de inte orsaka tiken eller valparna någon skada. När värkarna tilltar och andra stadiet börjar, vill tiken som regel ligga ner med bakdelen hårt pressad mot lådväggen när hon spänner sig. Flertalet tikar valpar liggande på högra sidan, men vissa tikar föredrar att stå upp, och en del gör dat ena och än det andra. Steg för steg trycks vattenblåsan med valpen genom livmoderhalsens kant och in i slidan. Till en börja trycker livmoderhalsen på vattenblåsan, och det tvingar vattenblåsan in i passagen. Så småningom blir passagen mjukare och allt mer uttänjd, tills slutligen livmodern, cervix och slidan bildar en enda vid passage. Under andra stadiet kan man både känna bukens sammandragningar, om man lägger en hand på tikens buk, och se dem, eftersom livmodern spänns vid varje sammandragning Mellan sammandragningarna slappnar tiken av och flåsar eller andas tungt. Hon har ett frånvarande uttryck i ögonen. Hon kan till och med skrika till under en värk. Flåsnigarna är oftast första märkbara tecknet på att tiken har påbörjat värkarbetet. Bit för bit pressas långsamt vattenblåsan med valpen i ( som regel kommer huvudet först, följt av frambenen ) av sammandragningarna bäckenet. Valpen trycks vid varje stark sammandragning med kraft mot vulvan. Den valp som ligger längst bak i livmodern kommer först ut, och tyvärr är det oftast den största i hela kullen och den som är den besvärligast att få ut. Som regel brister vattenblåsan mitt i en värk under detta stadium. Ibland kan den visa sig och försvinna in i tiken igen flera gånger, innan den antingen brister av trycket inifrån eller av att tiken slickar på den, i allmänhet genom en kombination av båda. Nybörjare tar ofta miste och förväxlar vattenblåsan med en valp och har sönder blåsan. Det ska man låta bli. Det är lätt att avgöra om det är en valp som kommer, genom att känna med handen strax ovanför vulvan. Om det är vattenblåsan känns det mjukt, om det är en valp känns det hårt och fast och är troligen valpens huvud. När den yttre blåsan har brustit låter naturen tiken ta en vilopaus för att samla krafter inför den avslutande ansträngningen med krystvärkar. De är mycket intensiva och påfrestande. Trycket och kraften från alla dessa samandragningar, som nu även inkludera de ofrivilliga sammandragningar i livmodern, vilka är de viktigaste, kombinerade med de viljestyrda sammandragningarna av bukmusklerna och diafragman, samverkar och trycker på dessa passiva valparna tills slutningen en av dem kommer ut. Valpen kan antingen komma helt och hållet innersluten i den inre blåsan, men denna kan också ha brustit under förlossningen. Valpen sitter fast vid navelsträngen och denna sitter i sin andra ände fast vid moderkakan, som vid det här laget antingen redan har lossnat eller är på väg att lossna från livmoderväggen. Moderkakan kommer antingen tillsammans med valpen eller strax efter. Tiken villar några sekunder efter ansträngningen och sätter sedan igång med att slita sönder fosterhinnorna och navelsträngen med tänderna. Hon slickar och stimulera valpen, som snabbt ska leta sig fram till en spene, och under normala förhållanden genast börja suga. Om tiken har haft ett långdraget och ansträngande värkarbete kan hon ibland vara så utpumpad – och ibland även psykiskt i obalans – att hon inte gör några ansträngningar för att få bort fosterhinnorna från valpen eller biter av navelsträngen. Då ska man uppmuntra tiken att vila sig, men det är livsviktigt för valpen att den som assistera snabbt får bort fosterhinnorna från dess mun så att den får luft och kan andas. Görs inte detta omedelbart kvävs valpen.
Ha en verkningsfri onsdag, bjuder på ett citat av George Ade " Tidigt uppe och tidigt i säng, och du vill möta väldigt få av våra mest intressanta människor. " en bild på hur jag känner mej.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar